D-vitamin finns även främst i fet fisk och ägg. Mindre mängd i kantareller, svamp, mjölkprodukter, kokosfett och berikade margariner och mjölkprodukter.
I solfattiga Sverige kan D-vitamin brist förekomma hos många under det mörka vinterhalvåret. Ät därför fet fisk regelbundet eller ta D-vitamin som tillskott.
D-vitamin är väldigt viktig för ett flertal funktioner i kroppen. Dessvärre tros stora delar av den svenska befolkningen lida brist på D-vitamin under vinterhalvåret, varför tillskott bör tas. Brist på D-vitamin är vanligt under senhösten och vinterhalvåret i Sverige. Mörkhyade, gravida, äldre och vegetarianer (särskilt veganer) bör vara uppmärksamma och rekommenderas ta tillskott på D-vitamin. Små barn bör ta D-droppar. Men även barn, tonåringar och vuxna kan lida av brist på vitamin D.
Det finns 2 olika former av D-vitamin, där vitamin D3 anses vara viktigast för människan:
D3 (kolekalciferol)
D3 får Du främst av solen samt animaliska livsmedel, främst i fisk, mindre mängd i ägg, kött och mjölkprodukter
D2 (ergokalciferol)
D2 finns i svamp, i vissa alger och i berikade livsmedel
D2 och D3 omformas av levern och njurarna till D-vitamin som lagras i skelettmuskulaturen och fettvävnaderna, det är detta D-vitamin som sen kroppen använder sig av. Djur kan bilda vitamin D som vi människor i sin tur kan ta upp via födan. Livsmedel gjorda på mjölkprodukter och flingor av olika slag är ofta berikade med D-vitamin i Sverige, ofta D2. Mjölkprodukter innehåller ofta både D2 och D3. D-vitamin som intas via kosten tas upp i kroppen via tunntarmen.
D-vitamin behövs för cellernas tillväxt och nervsystemet. Vitamin D är bra för skelettbildningen då det reglerar kalkbalansen i skelettet och tänderna, något som motverkar benskörhet (osteoporos) och karies. D-vitamin motverkar muskelsvaghet och hjärt-och kärlsjukdomar och är bra även för hud och hår.
D-vitamin förbättrar upptaget av mineraler. D-vitamin behövs för upptagandet av kalcium och fosfor i tarmen och anses vara bra för fettförbränningen då det hjälper kroppen att ta upp kalcium.
D-vitamin reglerar även hormonbalansen, ökar produktionen av testosteron, höjer sexlusten och är bra för fertiliteten.
D-vitamin har en förstärkande effekt på dopamin och noradrenalin. D-vitamin tillhör även kategorin hormoner eftersom det kan självbildas i kroppen.
D-vitamin är bakteriedödande och bra för immunförsvaret, det motverkar trötthet och depression. D-vitamin motverkar även förkylning och influensa. D-vitamin är bra mot reumatism, akne, eksem och psoriasis. D-vitamin reglerar immunförsvaret (behövs för T-cellerna en typ av vita blodkroppar) och motverkar inflammationer och cancer. D-vitamin anses kunna hämma tumörtillväxt (bland annat tjocktarmscancer) och utvecklande av MS (multipel skleros), Alzheimers, Parkinsson med flera.
D-vitamin är även bra mot leverproblem, förstoppning och närsynthet och förbättrar insulinkänsligheten och minskar risken för diabetes typ 2, se även Insulin.
D-vitamin förbättrar resultaten vid fysisk träning.
Brist på D-vitamin är inblandad i en mängd sjukdomar, forskningen hittar hela tiden nya samband. Tidiga symptom på brist av D-vitamin kan vara trötthet, smärtor i händer, armar, fötter och ryggslut.
Vid brist finns ökad risk för autoimmuna sjukdomar, se inflammationer. Bristan kan även leda till förkylning, influensa, retlighet, depression, psykoser, benskörhet, led- och muskelvärk (fibromyalgi), hudsjukdomar (psoriasis), fetma (bukfetma), diabetes, hjärt-och kärlsjukdomar, blodproppar, dålig aptit, lever- och tarmsjukdomar.
Stor brist på D-vitamin kan leda till engelska sjukan och uppmjukning av skelettet (rakitis).
Det forskas på D-vitamin kopplat till sjukdomar, det har visat sig att D-vitaminbrist är överrepresenterade vid sjukdomar som: Alzheimers, Parkinsons sjukdom, MS, barndiabetes, tjocktarmscancer, fetma, autism, utvecklingsstörning, schizofreni, autism och depression.
Även ökad dödsorsak av ålder, sjukdomar som demens, IBS, Crohns sjukdom, tuberkulos, diabetes typ 2 och cancer kan förvärras av D-vitaminbrist eller har D-vitaminbrist som grund.
Brist på D-vitamin (rakitis) har även visat sig kunna öka risken för diabetes typ 1 hos små barn, se Insulin.
D-vitaminbrist kan leda till depression, men även cancer.
D-vitaminbrist anses vara en tyst sjukdom då det kan ta många år att utveckla en kroppslig sjukdom från bristen.
Mängden D-vitamin i blodet mäts som värdet 25-OHD. Brist anses uppkomma om 25-OHD är lägre än 50 nmol/l! Normala värden är 100 nmol/l.
Rekommenderat dagligt intag (RDI)
Vuxna 10 µg/dag = 400 IE
Små barn och gravida och ammande 10 µg/dag
Äldre 20 µg/dag
Rekommenderat optimalt dagligt intag (ODI)
400 - 600 IE
Terapeutisk dosering
400 - 2800 IE
Det anses svårt att kunna förgifta sig med stora mängder D-vitamin. Vilken övre gräns och exponeringstid som är skadlig är inte entydig. Symptom kan vara illamående, sämre matlust, för mycket kalcium i blodet, förkalkning av vävnader i framförallt lungor, blodkärl och njurar. Njursvikt kan även förekomma.
Vissa anser dock att man ska undvika regelbundet intag över 55 µg/dag (ca 2200 I.E per dag) i flera månaders tid men den gränsen kommer nog ökas uppåt vad det lider. Gränsen är 100 µg/dag (ca 4000 I.E per dag) enligt de europeiska riktlinjerna EFSA.
D-vitamin är fettlöslig och lagras i kroppen, framförallt i fettväven. D-vitamin stimulerar upptaget av kalcium.
Äldre har också svårare att omforma/producera eget D-vitamin och bör även ta tillskott för att minska risken för lårbensbrott (benskörhet). Brist på Magnesium anses kunna hämma upptaget av D-vitamin. Se även K-vitamin.
Ett tillskott med kalcium och magnesium samt D-vitamin kan rekommenderas.
Under sommarhalvåret får Du normalt i Dig tillräckligt med D-vitamin genom solen. Försök att så ofta som möjligt gå ut i solen på lunchen under tidig vår och höst. Solen måste stå i cirka 45 grader eller mer för att Du ska kunna bilda D-vitamin utav solen, då UVB-strålningen som behövs för att bilda D-vitamin annars filtreras bort av atmosfären. Detta innebär att från och med oktober - mars kan Du i princip inte bilda D-vitamin utav solen. Kroppen lagrar D-vitamin i cirka
1 - 3 månader, sammantaget innebär detta att D-vitaminbrist kan förekomma från oktober/november - mars/april om Du inte får i Dig tillräckligt med D-vitamin genom kosten eller genom tillskott.
Solen ger mest D-vitamin mitt på dagen då solen står som högst på himlen.
Det är väldigt lite D-vitamin vi får i oss via kosten jämfört med vad solen ger. 1/2 timme i solen under sommarhalvåret ger cirka 10 000 - 20 000 IE för en ljushudad person, kan jämföras med att 100 g lax eller 500 gr kantareller ger cirka 500 I.E.
1/2 timme i solen under sommarhalvåret täcker D-vitaminbehovet fullt ut och är betydligt effektivare än att inta
D-vitamin via kosten.
Kroppen tros bara kunna lagra cirka 10 000 IE D-vitamin som kroppen producerat av solen under en dag, sen uppnås en jämvikt och produktionen upphör, vilket skulle innebära att kroppen är självreglerande mot större intag från solen.
Mörkhyade, personer som bär täckande klädsel, som sällan går ut, därtill personer som intar en ensidig kost, väldigt feta, gravida och vegetarianer bör även se över sitt D-vitaminbehov. Även under sommarhalvåret om vädret är dåligt.
Ät fet fisk på vintern samt ta tillskott av D-vitamin. Åk gärna på solsemester under vinterhalvåret.
Brist på D-vitamin under vinterhalvåret kan leda till vinterdepression, se även depression.
Nya rön har visat att vi behöver mer D-vitamin än de nu gällande RDI-värdena. Exempelvis USA och Kanada har fördubblat sina rekommendationer. Med tanke på att vi exponeras med flera tusen I.E (10 000 - 20 000 IE) under sommarhalvåret kan vi nog ta större tillskott än vad de nordiska näringsrekommendationerna föreslår under vinterhalvåret.
I dag säljs D-vitamintillskott för 1000 I.E (25 µg), 2000 I.E (50 µg) och 5000 I.E (125 µg) per dag, och ett flertal studier har visat att den högre dosen kan t.o.m. vara att föredra under vinterhalvåret för att undvika ett flertal sjukdomar, i alla fall under en eller några månaders tid.
Finland har redan höjt sina riktlinjer för D-vitamin på barn, och rekommenderas också tillskott året runt ända upp till
18 års ålder.
De nordiska näringsrekommendationerna höjde sina rekommenderade värden för D-vitamin i okt 2013, från 7,5 µg/dag till 10 µg/dag för vuxna, och från 10 µg/dag till 20 µg/dag för äldre.
Många i Sverige lider av D-vitaminbrist under vinterhalvåret.
I Sverige kommer allt fler studier på att barn kan ha brist under vinterhalvåret, inte bara ett fåtal barn, utan flertalet.
Gravida kvinnor och äldre bör ta tillskott av D-vitamin under vinterhalvåret, mörkhyade lika så. Spädbarn rekommenderas att ta D-droppar upp till två års ålder. Senare studier har visat att även ungdomar bör ta tillskott under vinterhalvåret då brist visat sig förekomma. Troligen behöver de flesta ta tillskott under vinterhalvåret, även alla vuxna.
Vissa anser att syntetiskt D-vitamin (D2) som är ett patenterat läkemedel, billigt att tillverka och som tillsätts i vissa livsmedel, ibland i multivitaminer och kosttillskott inte har samma fördelar som naturligt D-vitamin (D3) som Du får av kosten och solen. Somliga anser också att vitamintillskott som innehåller D3 ska vara att föredra framför vitamintillskott med D2. D3 som tillskott utvinns ur fårull, eller tas som tillskott i sin mer naturliga form som fiskleverolja.
Studier har visas att risken att få cancer är mindre om man lever i områden som har mer sol, och det omvända gäller. En trolig förklaring är att kroppen producerar behövlig D-vitamin av solljuset och när solljuset saknas förekommer
D-vitaminbrist, vilket ökar risken för ett flertal sjukdomar, bland annat cancer.
En studie som Karolinska institutet varit med att genomföra bland 29 000 kvinnor visar att de kvinnor som inte solar alls har dubbel så hög dödlighet i jämförelse med de kvinnor som solar.
Provtagning av brist på D-vitamin görs i regel inte inom sjukvården idag vilket medför att många patienter inte får reda på att de har låga d-vitaminvärden.
Historiskt och genetiskt har människan anpassat sin hud genom mutationer till att vara mer ljushudad och känsligare för solljus på norra halvklotet, detta för att kunna få i sig nödvändig D-vitamin på optimalt sätt genom huden. Det omvända gäller att ju närmare ekvatorn man har sitt ursprung i från desto mörkare hud har man, då den mörka huden fungerar skyddande mot solen samtidigt som man ändå får i sig tillräckligt med D-vitamin från solen. Därför måste mörkhyade vara observanta när de flyttar norrut till Sverige för att få i sig tillräckligt med D-vitamin. Det omvända gäller också att viss hud, exempelvis rödlätt hud är mycket känsligare för stark sol, och bör ta det lugnt i solen under sommaren eller när de åker utomlands.
Eskimåer har mörkare hud fast de bor väldigt långt norr ut tack vare att de får i sig väldigt mycket D-vitamin genom sin
D-vitaminrika kost från, fisk, sälkött m m.
En färgad person behöver vistas cirka sex gånger längre i solen för att få tillräckligt med D-vitamin, det vill säga då
15 minuter per dag kan vara tillräckligt normalt i Sverige under sommaren behövs det cirka 1,5 timme i solen i stället.
Solens ultravioletta strålar består av UVA- och UVB-strålar, där UVA-strålarna skapar en lätt solbränna medan
UVB-strålarna skapar solbrännan och gör Din hud röd/brun och medverkar även i att solbrännan håller längre och gör huden tjockare. Det är UVB-strålarna som ger Dig D-vitamin. Kroppen lagra D-vitamin i 1 - 3 månader, och då D-vitamin från solen främst tas upp under sommarhalvåret i Sverige så kan tillskott behövas under vinterhalvåret.
Solskyddskrämer släpper inte igenom UVB-strålningen, därför kan det vara bättre att sola korta stunder utan solskyddsfaktor på sommaren om Du vill fylla depåerna av D-vitamin.
Nya solarium har rör som kan bilda D-vitamin av UVB-strålar. Det pågår nu en diskussion om det är farligt att sola solarium under vinterhalvåret och på så vis få i sig UVB-strålar, solarier anses vid för flitigt användande kunna leda till ökad risk för hudcancer (melanom) i jämförelse med vanlig solning, solarier skapar även betydligt mer UVA-strålar än UVB-strålar. Andra sidan så har det visat sig att brist av D-vitamin i sig kan leda till cancer, så diskussionen lär fortgå om man kan/bör sola solarium med måtta under vinterhalvåret! Det finns forskare som anser att man kan/bör sola försiktigt i solarium under vinterhalvåret i Norden och rekommenderar cirka 10 minuter per veckan, något som bevisligen också håller uppe D-vitaminnivån i kroppen.
Näringstabell: exempel på livsmedel med hög procent av RDI
D - vitamin
Procent av RDI vid 100 gram
> 60 % av RDI
Lax (125 %), Ål (300 %)
30 - 60 % av RDI
Makrill (39 %)
8 – 30 % av RDI
Ostron (10 %), Ägg (14 %)
Tabell: Näringstabell vitamin D.
RDI-värdena baseras på NNR, Nordiska näringsrekomendationer, SLV samt Danska Sundhedsminestrium (DS) när värden ej finns att tillgå från NNR. De genomsnittliga ODI-värdena samt terapeutiska värden är tagna av Leibowitz, Lesser, Lieberman med flera.